Hoppa till innehåll

Nytt index över finländarnas fysiska funktionsförmåga

UKK-institutet har utvecklat ett nytt index som beskriver de finländska vuxnas fysiska funktionsförmåga baserat på uppmätta data. Indexet kombinerar tio delområden från kroppssammansättning, fysisk kondition samt rörelse och stillasittande under hela dygnet. Det nya indexet baserar sig på UKK-institutets befolkningsundersökning KunnonKartta och möjliggör uppföljning av förändringar över tid. 

Den fysiska funktionsförmågan beskriver en persons förmåga att klara av fysiska uppgifter i vardagen som upplevs som betydelsefulla. Den formas i växelverkan mellan individens egna resurser och omgivningens krav. 

Varför har indexet utvecklats? 

Tidigare har befolkningsdata om fysisk funktionsförmåga baserats antingen på självrapporterad information eller enskilda uppmätta delområden. Dessa metoder har producerat varierande och delvis motstridiga resultat om förändringar i befolkningens funktionsförmåga. 

”Det nya indexet ger för första gången mätbar information på befolkningsnivå om de vuxnas fysiska funktionsförmåga.”
— Tommi Vasankari, medicinsk doktor, direktör, UKK-institutet

Tio delområden kombineras till ett tal

Indexet baserar sig på befolkningsundersökningen KunnonKartta där över 5 000 deltagare fick kroppssammansättning, fysisk kondition samt rörelse och stillasittande mätta under hela dygnet. Detta gav drygt 60 delområden, varav de tio mest betydelsefulla valdes till det slutliga indexet. 

”Det nya indexet sammanställer flera uppmätta delområden till ett lättolkat helhetsvärde. Det gör det möjligt att följa förändringar i funktionsförmågan och stöder såväl hälsofrämjande arbete som politiskt beslutsfattande och forskning.”
— Tommi Vasankari, medicinsk doktor, direktör, UKK-institutet

Indexets delområden beskriver olika dimensioner av funktionsförmågan

Indexet för fysisk funktionsförmåga består av följande uppmätta faktorer:

Fysisk kondition

  • prognostiserad maximal syreupptagningsförmåga 
  • modifierade armhävningar

Kroppssammansättning

  • midjeomkrets

Rörelse

  • dagens mest intensiva rörelseminut
  • antal dagliga steg
  • lätt rörelse i förhållande till kondition
  • rask och ansträngande rörelse

Stillasittande

  • långvarigt liggande / vila
  • ståtid 

Sömn 

  • sömntid: mycket rörelse under sömnen 

”Indexet som har bildats av dessa uppmätta faktorer har också samband med individens egen upplevelse av sin fysiska funktionsförmåga, kondition och arbetsförmåga.”
— Pauliina Husu, ledande forskaren, docent, UKK-institutet

De starkaste påverkande delområdena är midjeomkrets, prognostiserad maximal syreupptagningsförmåga och dagens mest intensiva rörelseminut.  

Vilken nytta ger indexet?

Indexet är uppbyggt så att värdet 100 beskriver utgångsläget. Mot detta värde kan förändringar över tid jämföras. Mellan 2017 och 2021 har indexvärdet sjunkit med i genomsnitt en enhet.

Samma delområden kan användas även i andra forskningsmaterial för att bedöma funktionsförmåga.

”Indexet möjliggör intressanta jämförelser över tid, mellan olika datamaterial och framöver även mellan olika länder.”
— Tommi Vasankari, medicinsk doktor, direktör, UKK-institutet

Mer information

14.1.2026

Dela på sociala medier:

Var den här sidan hjälpsam?

Back to the top of the page