Rekommendationer för prevention av idrottsskador hos barn och ungdomar

Rekommendationer för prevention av idrottsskador

Stat och regering

1. Idrottsskador borde registreras heltäckande och riksomfattande så att man pålitligt kan mäta idrottsskadornas folkhälsorelaterade belastning och bedöma effekterna av förebyggande åtgärder.
2. Idrottsgrenarna borde integreras i ICD-11-klassificeringen.
3. Man borde rikta tillräckliga resurser för prevention av idrottsskador.

Grenförbund och idrottsföreningar

Skadeförebyggande träning

1. Uppvärmning som aktiverar nerv-muskelsystemet borde utgöra en regelbunden del av träningen hos barn och unga från och med sjuårsåldern.
2. Handledd träning för barn och unga borde innehålla övningar som utvecklar nerv-muskelsystemets funktion 2–3 gånger i veckan, 15–20 minuter åt gången, året runt, så att svårighetsgraden ökar och övningarna är tillräckligt varierande.
3. Träning som aktiverar nerv-muskelsystemet borde handledas av en utbildad tränare eller fysioterapeut.
4. Förutom en variationsrik uppvärmning borde man i träningen beakta förebyggande av grenspecifika skador utifrån forskningsbaserad kunskap om effektiva träningsformer som utgörs av.

• balans- och proprioceptikövningar för att förebygga fotledsskador
• styrke- och rörelsekontrollövningar (övningar med riktningsändringar och landningsteknik) för att förebygga knäskador
• excentriska styrkeövningar för att förebygga muskelskador
• styrke- och stabiliseringsövningar för att förebygga axelskador.

Redskap och skyddsutrustning

5. Barn och unga som idrottar borde alltid använda tillgänglig skyddsutrustning som specifikt planerats för enskilda grenar.
6. Ansiktstäckande hjälmar, tandskydd och skyddsglasögon borde vara obligatoriska för unga idrottare i grenar där risken för huvud-, mun-, ansikts- och ögonskador är stor. Handledsskydd kan minska handledsskador i snowboard och liknande idrottsgrenar såsom skateboard och rullskridskoåkning. Fotledsskydd eller tejpning rekommenderas för dem som haft en fotledsskada tidigare, speciellt under den tidiga rehabiliteringsfasen. Användningen av externa ledstöd skulle inte prioriteras framom skadeförebyggande träning. En tillräcklig dämpning i skor kan hjälpa att minska risken för belastningsskador.

Regler och bestämmelser

7. Ansiktstäckande hjälmar, halsskydd och skyddsglasögon borde vara obligatoriska hos unga idrottare i idrottsgrenar med hög risk.
8. Regeländringar såsom tacklingsförbud i juniorishockey borde övervägas också i andra kontaktsporter för unga där risken för en allvarlig skada är hög.
9. Tackling mot huvud borde medföra strängare bestraffning.
10. I ungdomsidrotten borde man ta i bruk regler som begränsar antalet tävlingar i veckan så att man kan säkra tillräcklig vila och återhämtning hos unga idrottare.
11. Utbildning i prevention av idrottsskador borde vara obligatorisk för alla tränare som verkar inom ungdomsidrotten.

Belastningsmonitorering

12. Träningsprogram för barn och unga borde innehålla mångsidig träning som beaktar
    a) den fysiska utvecklingsfasen individuellt
    b) en balanserad belastning av de olika organsystemen (hjärt-kärlsystemet, stöd- och rörelseorganen samt nervsystemet).
13. Upprepade övningar som orsakar hög belastning för de växande stöd och rörelseorganen borde undvikas, och ersätta dem med mindre ansträngande övningar speciellt under det snabba uppväxtskedet och om idrottaren redan har symtom.
14. Unga idrottare borde uppmanas till en aktiv livsstil också utanför idrottshobbyn.
15. En lämplig mängd vila och sömn samt en tillräcklig näring borde säkras.
16. Träningsbelastningen hos unga idrottare på elitnivå (varaktighet, frekvens och intensitet) borde följas upp och snabba ändringar i träningsbelastningen borde undvikas.
17. En tidig specialisering på en gren borde undvikas.

Skaderehabilitering

18. Vård och rehabilitering av idrottsskador borde handledas av idrottsläkare eller idrottsfysioterapeut eller av båda och gärna så att också andra kunniga professionella finns som stöd (såsom styrke- och konditionstränare, biomekaniker, kinesiolog, psykolog).
19. Då man bedömer förutsättningen för att återuppta tävlingsverksamheten borde man använda sig av befintliga forskningsbaserade anvisningar för återupptagen träning efter en skada.

Miljö

20. Vid planering och byggande av idrottsanläggningar borde man beakta lämplig friktion och elasticitet i spelunderlag, elasticitet i sargmaterial samt tryggheten i miljön.
21. Idrottsanläggningar kunde förses med skyltar och planscher som påminner om rätt slags uppvärmning, utrustning och regler.

Skolor och lärare

Skadeförebyggande träning

1. Skolorna får rekommendationen att man börjar tillämpa uppvärmningsprogram som aktiverar nerv-muskelsystemet i och med skolidrotten för alla 11–16-åriga i syfte att förebygga idrottsskador.
2. Uppvärmningsprogram som aktiverar nerv-muskelsystemet borde innehålla aerob träning och smidighets-, styrke-, och balansövningar och borde ta 15 minuter åt gången.

Undervisning och rådgivning om en trygg motion och idrott

3. Läroplanen för fysisk fostran i skolorna borde innehålla undervisning om trygg idrott och fysisk aktivitet på fritiden (regler, utrustning, beteende) riktad till alla 12–15-åriga.

Familjer, barn och unga

1. Enligt motionsrekommendationerna för barn och unga rekommenderas alla 7–17-åriga mångsidig, rask och ansträngande motion minst 60 minuter om dagen. Motionen bör vara individ- och åldersanpassad. Mycket och långvarigt stillasittande borde undvikas. Enligt rekommendationerna vore det bra att röra på sig varje dag under veckan, och största delen av motionen borde vara uthållighetsbetonad. Ansträngande uthållighetsbetonad motion samt muskel- och skelettstärkande motion borde utövas minst tre gånger i veckan. Motionen borde vara mångsidig då olika fysiska färdigheter utvecklas. Det är också bra att fästa uppmärksamhet vid rörligheten.
2. Idrott som innehåller regelbundna styrke-, balans-, koordination-, och smidighetsövningar kan hjälpa att minska risken för idrottsskador och kan rekommenderas för alla unga.
3. En tidig specialisering på en gren ökar risken för idrottsskador och borde därför undvikas.
4. Det lönar sig att börja med nya fysiska aktiviteter och idrottsgrenar successivt.
5. Varje motionsprestation som innebär löpning, spurter, sparkar, kast eller andra snabba och kraftiga rörelser borde inledas med rätt slags uppvärmning och med måttlig intensitet.
6. Barnens och ungdomarnas vårdnadshavare bör säkra att barnen och de unga har lämplig skyddsutrustning och att den används så att skador kan undvikas.
7. I händelse av skada borde man säkra en tillräcklig rehabilitering för att undvika att skadan återkommer samt också andra skador.
8. De största riskerna för att drabbas av fatala skador finns i trafiken på skolvägen och till fritidshobbyer, så vårdnadshavare borde veta vad som påverkar tryggheten på skolvägarna och trafiksäkerheten i allmänhet och instruera barn och unga till ett tryggt trafikbeteende.

Ladda rekommendationer gratis (pdf)